Ett steg fram och fysiska påfrestningar

Idag tog jag ett steg framåt. 

Vi drog iväg till Piteå för att gratta bästa Jenny som fyller 30 år.

Det var såklart spännande eftersom jag har svårt för folksamlingar och att vara social, just nu.

Men denna folksamling var ju inte vilken som helst. Nisse, Emma, Petter, Ida, Jenny och Micke. <3

Trygghet för mig. Människor som känner mig och vet om min situation. Människor som varit där. Människor som inte ställer några krav alls.

Så det gick bra. :)

Blev inte ledsen och trött förrens jag satt i bilen. Hehe.. Visste att det skulle komma nån gång under dagen. Men kvällen har ändå varit bra. Har sett två filmer och bara tagit det lugnt med min Tomas och Svea. 

Nu kan jag inte sova men det är en annan femma. Det är ett jävligt problem men det ska nog lösa sig det med. Med tiden. 

Så det har varit en helt okej dag. Något positivt. :)

Då tar vi det negativa då. Haha!

Jag har tagit en jävla massa stryk av min utmattning. Mest psykiskt såklart men också förvånansvärt mycket fysiskt.

Jag har gått ner 6kg i vikt. Det är ju fan förjävligt. Jag har gillat min kropp som den är de senaste 2 åren. Verkligen börjat älska det som jag förr såg som brister.

Så nej.. 6 kg ner just nu är inte okej. Det är blä! Kläderna sitter som hösäckar och det kan inte vara bra att gå ner så mycket (enligt mig) på så kort tid. Visar ju bara att jag är sjuk. Och det är INTE kul!

Jag har även en enorm frossa, dålig mage, ofta kräkkänningar (har även kräkts), har haft feber flera kvällar och nätter, min hy har fått fnatt och jag har åter igen finnar, jag är blå om läpparna ofta och fryser kopiöst mycket.

Mitt hår är fucked up och bara rasar av mig och jag har huvudvärk, synrubbningar och tycker jag hör saker hela tiden. Min matlust är borta och jag är HELT orkeslös. 

Så det är mycket som händer i min kropp.

Jag äter när jag blir serverad men annars kan jag gå runt och inte äta hur länge som helst. Vilket VERKLIGEN inte är likt mig! Jag äter jämt och mycket! Det är det bästa jag vet för fan! JAG ÄLSKAR MAT.

Och nu så är den kärleken helt bortdomnad. Fan.. 

Men soyaglass och popcorn kan jag äta i mängder. Alltid något. ;) 

Nä.. Dags att försöka sova igen.

Puss /Linda